Lapperiet

Carpe Diem

Om mig och min hobby

  • Kommer från Jämtland, bosatt i Orsa sen 1989
  • underbar man, två härliga pojkar och två mysiga katter
  • jobbar som frilansande operationssjuksköterska
  • bor i ett litet hus från 1885, vilket inte har plats för min hobby...
  • smått om plats, stort intresse, då fick jag en dröm...
Jag förverkligade en dröm om en egen systuga. Den blev så fin så den fick benämningen Syateljé. ( Min gode vän Magnus sa " Du kan väl inte kalla den sySTUGA, det är för simpelt, SyAteljé ska det heta". Självklart, haha - Ericas SyAteljé... Fast det låter ju så proffsigt och jag är ju bara en superamatör, synörd eller hur man ska uttrycka det.
Min familj o goda vänner hjälpte mig att förverkliga drömmen, ffa Roffe (min man) gjorde många timmar på att få det som jag ville ha.

Mitt lilla paradis består av symaskin, tyger & trådar och en massa sytillbehör och en härlig utsikt över Orsasjön. Rätt utanför fönstret, i äppelträdet, har jag sällskap av en massa småfåglar. Speciellt de två röda domherrarna tycker jag om.

Jag syr helst väskor, necessärer, sminkväskor och annat smått o gott.

Eftersom materialet kostar en hel del, så säljer jag en del ting - det är ju en hobby så jag är glad om jag får tillbaka till materialkostnaden.

Så startade syintresset

Jag har alltid tyckt om att sticka sockor, vantar o tröjor. Syintresset kom lite senare, när barnen var små. Det blev mest barnkläder och någon grytlapp.

Så öppnade en fantastiskt mysig, trevlig butik i Mora som Susanne Öhlin drev. Där gick jag och några kompisar en kurs i paperpiecing... OJ så kul!!!!! Vi sydde vilda djur i denna teknik med pyttesmå tygbitar och det blev ju så fint!! Efter det var jag såld! Tyvärr finns inte butiken kvar...

Jag syr så snart tillfälle ges. En del blir bra, en del blir verkligen inte bra - men det är så roligt att få blanda tyger och prova olika mönster och testa sig fram! Tack-och-lov finns det de som är duktiga på att göra mönster (ex Charlotte Mossby Quilt, Kristina Höglund Quiltbiten) så man behöver inte göra alla misstagen själv.

Delad glädje är dubbel glädje.... Så det är som roligast att sy tillsammans med min sykompis Marina. Vi träffas åtminstone 3-4 gånger per år och syr i flera dagar, handlar tyger, äter god mat, dricker ett glas vin och diskuterar vilken mässa vi ska åka på nästa år...

TACK
När böcker blir skrivna ska det tackas hit o dit har jag sett och det vill jag också, tacka för att jag och NI gjorde det, Make My Dream. Så TACK till Roffe, Simon och Sebastian, de viktigaste i mitt liv. Sen kommer alla andra på samma plats; Rolf, Kerstin, Peter, Ann-Marie, Johan, Marina, Magnus, "Kicka", Bengt, Inger, "Kina", Yngve, mamma, pappa,